Det är skrämmande hur snabbt livet kan återgå till det normala. Senast igår låg jag vid en pool i nästan 40 graders värme, höll på att dö av värmeslag samt blev lite smått antastad av en egyptier. Och idag är jag tillbaka i skolan som jag inte har varit i på över två månader. Och ändå känns allt normalt direkt.

När jag steg upp imorse för första gången klockan 7 på hela sommaren och steg ur dörren för att gå till skolan möttes jag av en man som stod bredvid min balkong. Observera bredvid. Och jag hälsade på honom som om det var helt normalt att han står i luften bredvid min balkong. Det var inte förrän jag hade börjat gå ner för trappan som jag förstod att han stod på en sån där maskin och målade huset eller liknande. Dagen fortsatte i skolan där jag både blev lurad att hämta vatten ur en vattenkran som helt saknar omdöme och skvätter vatten överallt och sedan var på väg att lämna tallriken på bordet i forhoppning om att någon liten egyptier skulle springa fram och bära bort den.

Wendela är trött på vardagen. Kanske en semester till?