Jag orkar verkligen inte blogga. Spenderar dagarna på stranden istället. Dock, det är jobbigt att erkänna, men vädret är faktiskt bättre hemma än här på Basilicatakusten i Italien. Idag hade vi den första riktigt fina dagen, vilket togs emot med öppna armar av mig. Hoppas det kommer fortsätta så nu, annars kommer jag hem! :) Nu ska jag äta italiensk pizza. Mmmmmmmh!


Chillar lite på terassen!

Det var en ganska händelserik dag igår. Efter noga övervägande bestämde jag mig för att gå ut en sväng i området och se mig omkring. Jag gick på samma gata hela tiden för att jag inte skulle tappa bort mig.

På eftermiddagen hämtade vi barnen i skolan och åkte sedan till en födelsedagsfest som hölls på stranden. Den lilla flickan fyllde sex år och hade både hoppborg, rutschkana och inhyrda lekledare på sin fest. Dessutom hade de catering och det kom mat i flera olika omgångar, först massa italenska smårätter, sedan kom massa olika frukter, sedan kakor och till sist en enorm födelsedagstårta. Jag var lite chockad, trodde att födelsedagskalas av den här standarden endast skedde i USA.

På kvällen träffade jag en engelsk tjej som också är au pair här och bor på samma gata som mig. Vi promenerade från vår gata ner till shoppinggatorna, satte oss på ett jättemysigt café en stund och gick sedan tillbaka. Supertrevligt att ha någon här som man kan prata med, när jag känner mig lite ensam. Imorgon ska vi ut med hennes vänner och äta pizza. Äntligen ska jag få prova Napolitiansk (???) pizza.

Ikväll har jag jobbat i form av att ta med flickorna till sin ballet class där dagen för exams var kommen. Jag som aldrig tidigare satt min fot i en balettstudio skulle klä på två trotsiga flickor balettkläder samt sätta upp deras hår i strama knutar där inget hår fick hänga ner. När jag trodde att jag hade klarat allt skulle den ena kissa och den andra började gråta för att hon absolut inte ville göra sin exam. Det slutar med att jag får klä av B och börja om från början med hennes små ballerinakläder och M gör aldrig sin exam utan bara gråter. Jag försöker hantera situationen!


Piazza Amadeo


Gatan där jag bor! Det är vackert. Ska ta mer bilder imorgon!

Igår landade jag som sagt i Rom och klarade av att ta mig både från flygplatsen till tågstationen och från tågstationen till Napoli. Trodde inte att det var sant när jag kom fram och hade klarat det. Tog även en välbehövlig dusch direkt. Efter att ha spenderat över fem timmar på varma bussar och tåg var jag blötare än vad mina fotbollsvänner är efter en fotbollsträning.

Åkte genom Napoli och upptäckte att familjen bor i princip mitt i smeten. Staden ser helt underbart mysig ut, det är soligt och massa folk överallt. Funderar starkt på att ta och gå ut en sväng och kolla lite, men då finns risken att jag aldrig mer kommer tillbaka, så jag vet inte än. Barnen är underbara och totalt oblyga och föräldrarna är även de jättetrevliga. Både barnen och föräldrarna säger hela tiden till mig att jag ser ut som en barbie. Huset de bor i är helt fantastiskt, det kan vara det finaste jag någonsin sett.

Igårkväll hade de bjudit hem massa vänner för att se Italiens första fotbollsmatch i VM. Jag tar tillbaka min lilla kommentar "Vad skönt att jag missar fotbolls VM" för det gör jag fan inte. Allt jag kan säga är att det hördes väldigt mycket när det blev mål när 20 italenare kollar på fotboll, och då befann jag mig inte ens på samma våning.

Just det, jag höll ju på att glömma. Jag har även träffat den första snygga italenaren. Han var lång och mörk och hjälpte mig att ta ner min väska från bagageutrymmet på tåget. Vilken man!


Här är jag precis efter att jag ätit en underbar frukost bestående av jordgubbsyoughurt, persika och vattenmelon!